TRUE ROMANCE, IS WHAT I'M AFTER DARLING
Lyssnar på Miles Kane och det riktigt rycker till i hela mig. En blandning av den enorma lyckan och en gnutta, eller rättare sagt ganska mycket saknad väcks så fort "Come Closer" eller någon av de andra låtarna fyllda med alla minnen börjar spelas.
Tillsammans dansade vi så att höfterna kunnat lossna, vi sjöng och klappade händer tillsammans där i folkmassan. Lisa och jag gav varann menande blickar, det här var fantastiskt, och inga ord behövdes. De enda orden som upprepades var britten som gång på gång utropade hur fantastiskt det var och frågade "Are you okay?" när folk hoppade runt en som galna. Ja, allt var okej. Allt var så mycket bättre än bara okej.
Efteråt tog vi oss ut, fyllda av adrenalin och lycka, satte oss i gräset och njöt. Kunde inte få fram ord för hur fantastiskt det varit, men jag tror vi alla var enade om att det hade varit en underbar spelning, och att vi haft så ofantligt roligt tillsammans.
Tillsammans dansade vi så att höfterna kunnat lossna, vi sjöng och klappade händer tillsammans där i folkmassan. Lisa och jag gav varann menande blickar, det här var fantastiskt, och inga ord behövdes. De enda orden som upprepades var britten som gång på gång utropade hur fantastiskt det var och frågade "Are you okay?" när folk hoppade runt en som galna. Ja, allt var okej. Allt var så mycket bättre än bara okej.
Efteråt tog vi oss ut, fyllda av adrenalin och lycka, satte oss i gräset och njöt. Kunde inte få fram ord för hur fantastiskt det varit, men jag tror vi alla var enade om att det hade varit en underbar spelning, och att vi haft så ofantligt roligt tillsammans.
Britten Max, Gbg-Anton, jag och (?) - bild tagen av Lisa
Helt klart ett av mina mest älskade sommarminnen.
/E.
/E.
HÖST PÅ MIN PLANET
Dricker ångande hett te och bara myser till tonerna av Noel Gallagher, regnet öste nyss ner och trots min trötthet, mitt lite sneda humör idag så känns det bra. Hösten är på väg, det börjar bli svalare igen och jag njuter av det. Jag som längtat så, efter hösten:
Färgglada löv på träden, den friska kyliga luften, högarna av löv på marken, stora koppar te, eftermiddagar spenderade på caféer, mysiga koftor, bussresor i regn, myskvällar i soffan, film- och innekvällar med vännerna, varma mysiga kramar, Winnerbäck, tända ljus, varm choklad, stjärnhimlar och så mycket mycket mer.
Kommer bli så bra, så fruktansvärt bra.
Färgglada löv på träden, den friska kyliga luften, högarna av löv på marken, stora koppar te, eftermiddagar spenderade på caféer, mysiga koftor, bussresor i regn, myskvällar i soffan, film- och innekvällar med vännerna, varma mysiga kramar, Winnerbäck, tända ljus, varm choklad, stjärnhimlar och så mycket mycket mer.
Kommer bli så bra, så fruktansvärt bra.
/E.
DU KANSKE KOMMER FÖRSTÅ
/E.
You want me down on Earth, but I am up in space
Jag minns hur vi när vi var yngre, för all del, kanske senast förra året fick svara på frågan "Vad har du gjort i sommar?" när skolan började igen. Jag minns hur man alltid ville berätta just det bästa, det finaste om allt man gjort, allt man upplevt. Man ville att hela klassen skulle höra, om det där fina.
Vi fick aldrig frågan i år. Kanske var det tur, för kanske hade jag inte fått fram ett ord, eller så hade jag aldrig kunnat sluta prata, sluta berätta om allt det jag upplevt. Trots att jag gått igenom alla upplevelser, allt jag varit med om, så många gånger i mitt huvud så räcker orden inte till för att beskriva alla de känslor inom mig. Den lyckan jag upplevt, men även sorgen.
Istället ger jag er en del av min sommar i bilder. För just nu finner jag inte de ord jag söker. Inte än.
Men jag är tacksam, så oerhört tacksam för allt jag fått uppleva. Alla jag fått möta och lära känna.
Ni som gett mig den här sommaren, gett mig alla stunder av ren lycka.
Underbara vänner, ni är det bästa jag har.
Tack.
/E.
Vi fick aldrig frågan i år. Kanske var det tur, för kanske hade jag inte fått fram ett ord, eller så hade jag aldrig kunnat sluta prata, sluta berätta om allt det jag upplevt. Trots att jag gått igenom alla upplevelser, allt jag varit med om, så många gånger i mitt huvud så räcker orden inte till för att beskriva alla de känslor inom mig. Den lyckan jag upplevt, men även sorgen.
Istället ger jag er en del av min sommar i bilder. För just nu finner jag inte de ord jag söker. Inte än.
Men jag är tacksam, så oerhört tacksam för allt jag fått uppleva. Alla jag fått möta och lära känna.
Ni som gett mig den här sommaren, gett mig alla stunder av ren lycka.
Underbara vänner, ni är det bästa jag har.
Tack.
/E.
