Tillbakablick.

Hösten har kommit oss närmre, gjort oss medvetna om dess närvaro och jag har haft svårt att släppa taget om sommaren, den som varit så fin och snäll och varm mot mig. För, visst kan jag väl också klaga över att jag aldrig blev sådär pepparkaksbrun som jag blev förr, visst kan väl även jag tycka att vädret kunde ha varit bättre. Men - det handlar om så mycket mer än så.

Jag fick ut så mycket av den här sommaren. Kom närmre vänner, lärde känna nya och fick gång på gång vara lycklig och känna att allting var bra, att JAG mådde BRA.

Visst var inte allt bra, min sommar blandades även ut med sorg, sorg efter en släktings bortgång. Någonting som fick min och min familjs sommar att stanna upp, få en ny vändning helt plötsligt och förändra så otroligt mycket. Så det har hänt mycket. Mycket som jag har svårt att greppa om än idag.

Men ingen kan ta ifrån mig att det trots allt varit en sommar med ofantligt mycket lycka involverad, så många stunder som jag har blivit berörd. På en segling med Elida, på konserter, på hultsfred, på E6an i en lastbil, på en filt i en park och en balkong mitt i mitt älskade Göteborg. Överallt och med så många personer.

Mitt i detta virrvarr av kärlek, glädje, vänskap, musik och sorg så är jag tacksam.
Även om jag är mitt uppe i min saknad, mitt uppe i att älta det faktum att sommaren är över och att Oktober nu tagit fart, att hösten kommer oss närmre för var dag som går så är det verkligen allt jag kan säga: tack.

/E.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0